{"id":28,"date":"2017-06-02T09:41:42","date_gmt":"2017-06-02T09:41:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.babablues.nu\/?page_id=28"},"modified":"2018-08-07T08:07:43","modified_gmt":"2018-08-07T08:07:43","slug":"bluesens-historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.babablues.nu\/bluesens-historia\/","title":{"rendered":"Bluesens historia"},"content":{"rendered":"

Blues har genom tiderna haft en mycket stor inverkan p\u00e5 olika musikstilar<\/a> och vore det inte f\u00f6r den s\u00e5 skulle musiken idag se mycket annorlunda ut, speciellt d\u00e5 olika former av rock som, <\/span>rockabilly, heavy metal<\/span> m.m. vilka har ett stort inflytande av blue<\/span><\/p>\n

Blues, ett engelskt utryck som fritt kan \u00f6vers\u00e4ttas till melankoli eller sorg, \u00e4r en vokal och instrumental musikgenre som baseras p\u00e5 anv\u00e4ndningen av blues-ackord och notor enligt ett m\u00f6nster som upprepas och vanligen f\u00f6ljer en struktur av tolv band p\u00e5 gitarrens hals, bortsett fr\u00e5n gitarren \u00e4r munspelet ocks\u00e5 ett instrument som mycket ofta f\u00f6rekommer i framf\u00f6randet av blues. Sedan stilen f\u00f6ddes har den utvecklats och genom denna utveckling tydligt p\u00e5verkat m\u00e4ngder av andra musikstilar. Intresset f\u00f6r blues<\/a> \u00e4r \u00e4n idag mycket stort och det \u00e4r m\u00e5nga musiker som ut\u00f6ver just denna musikstil. <\/span><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Ursprung<\/span><\/h2>\n

Stilen f\u00f6ddes bland afroamerikaner i s\u00f6dra USA i b\u00f6rjan av nittonhundratalet, f\u00f6r att sedan, fr\u00e4mst d\u00e5 under sextiotalet, bli en av de viktigaste influenserna i utvecklingen av amerikansk och v\u00e4sterl\u00e4ndsk popul\u00e4rmusik samt att utg\u00f6ra ett stort inflytande i m\u00e5nga andra musikaliska genrer som t.ex. <\/span>ragtime, jazz<\/a>, bluegrass, rhythm and blues, rock and roll, funk , heavy metal, hip-hop, countrymusik och pop<\/span>. Denna genre utvecklades fr\u00e4mst genom andlig s\u00e5ng, b\u00f6ner, arbetsl\u00e5tar, engelska rim, skotska och irl\u00e4ndska ballader m.m. Anv\u00e4ndningen av bluesnoter och vikten av ett fr\u00e5ge- och svarsm\u00f6nster, b\u00e5de i text och musik \u00e4r ett tydligt tecken p\u00e5 det v\u00e4stra afrikanska arvet i denna genre. K\u00e4nnetecknande f\u00f6r blues \u00e4r den omfattande anv\u00e4ndningen av ”expressiva” gitarrtekniker (b\u00f6jning, vibrato, slide) och harmoniskt munspel, som senare skulle komma att utg\u00f6ra l\u00e5nga solon i andra stilar som t.ex. rock. Blues \u00e4r mer lyrisk \u00e4n ber\u00e4ttande; s\u00e5ngaren f\u00f6rs\u00f6ker uttrycka k\u00e4nslor snarare \u00e4n att ber\u00e4tta historier, ofta k\u00e4nslor som sorg eller melankoli, vanligtvis p\u00e5 grund av k\u00e4rleksproblem. <\/span><\/p>\n

Till en b\u00f6rjan<\/span><\/h2>\n

Blues spelades till en b\u00f6rjan av fattiga svarta arbetare men skulle med tiden leda till en m\u00e4ngd olika stilar och subgenres med regionala variationer \u00f6ver hela USA och senare i Europa och V\u00e4stafrika. Det finns inspelningar av blues och country som g\u00e5r tillbaka till till 1910- och 1920-talen. Den amerikanska notf\u00f6rlagsbranschen publicerade en en hel ragtime-musik. Runt 1912 gav branschen ut tre kompositioner som associeras till blues, som p\u00e5skyndade antagandet av bluesens element av Tin Pan Alley: ”Baby Seals’ Blues” Baby F. Seals (arrangerad av Artie Matthews), ”Dallas Blues” av Hart Wand och ”Memphis Blues” av WC Handy. Handy var en bildad musiker, komposit\u00f6r och arrang\u00f6r som bidrog till att popularisera blues genom transkription och iscens\u00e4ttande i en n\u00e4stan symfonisk genre, bland olika band och s\u00e5ngare. Han blev en k\u00e4nd och produktiv komposit\u00f6r som kallade sig sj\u00e4lv ”bluesens fader”, d\u00e4remot var dessa kompositioner en blandning av ragtime och jazz . En av Handys mest k\u00e4nda var ”St. Louis Blues”. P\u00e5 20-talet blev blues en viktig del av afrikansk amerikansk kultur och amerikansk popul\u00e4rmusik, \u00e4ven till den vita publiken genom Handys arrangemang samt flera tolkningar av klassiska kvinnliga bluess\u00e5ngare. Blues utvecklats fr\u00e5n informella upptr\u00e4danden i barer till en form av underh\u00e5llning i teatrar. Bluesf\u00f6rest\u00e4llningar organiserades av teatern \u00e4gare Bookers Association i klubbar som t.ex. Cotton Club. Det var under denna period d\u00e5 skivbolag som American Record Corporation, Okeh och Paramount Records b\u00f6rjade produceera afroamerikansk musik.<\/span><\/p>\n

Tre regioner<\/span><\/h2>\n

Landsbygdsbluesen utvecklades huvudsakligen i tre amerikanska regioner, Georgia samt North- & West Carolina, Texas och Mississippi. Blues i Georgia och Carolina utm\u00e4rker sig genom sin tydliga och korrekta takt genom dess p\u00e5verkan av ragtime och folkmusik. I Texas bestod den av en tydlig h\u00f6g s\u00e5ng med komp av mjuka gitarrslingor p\u00e5 en enda str\u00e4ng ist\u00e4llet f\u00f6r ackord, bland de k\u00e4nda tolkare av denna stil \u00e5terfinns, bland andra, Blind Willie McTell y Blind Boy Fuller. <\/span><\/p>\n

50-talet<\/span><\/h2>\n

Efter det andra v\u00e4rldskriget, under 1950-talet, flyttade afroamerikanerna till de norra st\u00e4derna i USA och nya musikgenr\u00e9er, som t.ex. den elektriska bluesen blev popul\u00e4ra i order som Chicago, Detroit och Kansas City. Denna typ av blues anv\u00e4nde sig av elekriskt f\u00f6rst\u00e4rkta gitarrer, basar samt trummor och munspel. Chicago blev ett centrum f\u00f6r denna genr\u00e9 i b\u00f6rjan av samma \u00e5rtionde. Chicago-bluesen p\u00e5verkades till stor del av Delta Blues-genr\u00e9n, eftersom flera av artisterna hade migrerat fr\u00e5n delstaten Mississippi. Stora bluesnamn<\/a> som Howlin’ Wolf, Muddy Waters, Willie Dixon och Jimmy Reed f\u00f6ddes i Mississippi och flyttade till Chicago under den stora afroamerikanska migrationen mellan 1920 och 1930. Deras stil k\u00e4nnetecknades genom att de anv\u00e4nde sig av elgitarr, <\/span>steel-guitar<\/span>, munspel samt en rytmsektion av bas och trummor. Little Walter och Sonny Boy Williamson II, var b\u00e5da v\u00e4lk\u00e4nda munspelare, eller harp som munspelet kallas p\u00e5 fackspr\u00e5k bland bluesmusiker, h\u00f6r till ett tidigt skede av Chicago-bluesen. Andra munspelare som Big Walter Horton spelade ocks\u00e5 en viktig roll i detta skede. Muddy Waters och Elmore James var k\u00e4nda f\u00f6r sin innovativa anv\u00e4ndning av <\/span>steel-guitar<\/span>. B. B. King och Freddie King anv\u00e4nde inte sig inte av <\/span>steel-guitar<\/span> men var \u00e4nd\u00e5 inflytelserika gitarrister i genr\u00e9n Chicago-blues. Howlin’ Wolf och Muddy Waters var k\u00e4nda f\u00f6r sina djupa och dova r\u00f6ster. Basisten och komposit\u00f6ren Willie Dixon spelade en viktig roll inom Chicago-bluesen; Han komponerade och skrev och komponerade m\u00e5nga l\u00e5tar i standardbluesen under den perioden, som t. ex. ”Hoochie Coochie Man” och ”I Just Want to Make Love to You” (b\u00e5da skrivna f\u00f6r Muddy Waters), ”Wang Dang Doodle” (skriven f\u00f6r Koko Taylor) och ”Back Door Man” (skriven f\u00f6r Howlin’ Wolf). M\u00e5nga andra stora namn, som Bo Diddley och Chuck Berry, inspirerades av bluesen fr\u00e5n Chicago, deras s\u00e4tt att framf\u00f6ra musiken var dock mer rock & roll \u00e4n blues. Elvis Presley och Bill Haley var mer influerade av jump blues, boogie woogie och country men de populariserade rock & roll bland den vita befolkningen under denna period. Andra blues-artister som John Lee Hooker, p\u00e5verkades inte direkt av denna subgenre fr\u00e5n Chicago. John Lee Hooker’s blues \u00e4r mer personlig, baserad p\u00e5 hans djupa r\u00f6st och endast med en elgitarr och en kontrabas; trots att stilen inte direkt p\u00e5verkades av <\/span>boogie woogie<\/span> s\u00e5 kallas ofta denna genr\u00e9 <\/span>guitar boogie<\/span>. Hans f\u00f6rsta hit ”Boogie Chillen” n\u00e5dde 1949 nummer 1 p\u00e5 R&B-listorna.<\/span><\/p>\n

60- och 70-talen<\/span><\/h2>\n

I b\u00f6rjan av sextiotalet var genr\u00e9erna rock and roll och soul, som b\u00e5da hade p\u00e5verkats av afroamerikansk musik, en del av den amerikanska popul\u00e4rmusiken. Vita artister hade tagit afroamerikansk musik till en ny publik, b\u00e5de i USA och resten av v\u00e4rlden. I Storbritannien, m\u00e5nga grupper emulerade amerikanska blueslegender och hela detta \u00e5rtionde av engelsk blues spelade en viktig roll i tillfrisknandet av afro-amerikanska s\u00e5ngare genom att ta dem till Europa samt att omtolka deras klassiska l\u00e5tar. <\/span>
Bluesmen<\/span> som John Lee Hooker och Muddy Waters fortsatte att utvecklas inf\u00f6r sin entusiastiska publik och inspirerande nya artister genom sin traditionella blues, som t.ex. den New York-f\u00f6dda musikern, Taj Mahal. John Lee Hooker blandade sin blues med inslag av rock och b\u00f6rjade spela med yngre vita musiker, vilket skapade en musikalisk genr\u00e9 som kan h\u00f6ras p\u00e5 LPn Endless Boogie fr\u00e5n 1971. S\u00e5ngaren fr\u00e5n Tennessee, Bobby ‘Blue’ Bland, precis som B.B. King blandade ocks\u00e5 genr\u00e9erna blues och rhythm & blues. B. B. King blev f\u00f6r \u00f6vrigt en riktig legend med sin gitarr Lucille.<\/span><\/p>\n

80- och 90-talen <\/span><\/h2>\n

Sedan \u00e5ttiotalet har ett uppsving av intresset f\u00f6r blues skett, speciellt inom en viss sektor av den afriko-amerikanska befolkningen, fr\u00e4mst i Jackson omr\u00e5det och andra omr\u00e5den i den djupa s\u00f6dern. Fr\u00e5n 1980 och fram\u00e5t har bluesen fortsatt b\u00e5de i sin traditionella form samt f\u00f6r att ge vika f\u00f6r nya genr\u00e9er. Texas-bluesen f\u00f6ddes med gitarrer f\u00f6r b\u00e5de solo och rytm. Till skillnad fr\u00e5n v\u00e4stkustbluesen, \u00e4r Texas-bluesen fr\u00e4mst p\u00e5verkad av den brittiska bluesrockr\u00f6relsen. <\/span>K\u00e4nda artister inom texasblues \u00e4r Johnny Winter, Stevie Ray Vaughan, The Fabulous Thunderbirds och ZZ Top. \u00c5ttiotalet s\u00e5g ocks\u00e5 ett \u00e5terupplivande populariteten genom att John Lee Hooker utf\u00f6rde samarbeten med bl.a. Carlos Santana, Miles Davis, Robert Cray och Bonnie Raitt. Eric Clapton, k\u00e4nd f\u00f6r sina framtr\u00e4danden med Blues Breakers och Cream, spelade p\u00e5 nittiotalet in sitt album MTV Unplugged, d\u00e4r han spelade flera bluesteman p\u00e5 akustisk gitarr. Han har sedan dess hyllat denna stil med skivor som kan anses vara traditionell blues, som From the Cradle och Me och Mr. Johnson. P\u00e5 nittiotalet, utforskade m\u00e5nga blues-artister en m\u00e4ngd olika musikgenrer, vilka kan ses i nomineringarna f\u00f6r den \u00e5rliga utm\u00e4rkelsen Blues Music Awards, tidigare k\u00e4nd som W.C. Handy Awards.<\/span><\/p>\n

Blues i klassisk rock <\/span><\/h2>\n

M\u00e5nga av de klassiska l\u00e5tarna i tidig rock and roll bygger p\u00e5 blues, bl.a. ”Blue Suede Shoes”, ”Johnny B. Goode”, ”Whole Lotta’ Shakin’ Going On”, ”Shake, Rattle, och Roll”, ”Tutti-Frutti”, ” What’d I Say ”, ”Long Tall Sally”.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Blues har genom tiderna haft en mycket stor inverkan p\u00e5 olika musikstilar och vore det inte f\u00f6r den s\u00e5 skulle musiken idag se mycket annorlunda ut, speciellt d\u00e5 olika former av rock som, rockabilly, heavy metal m.m. vilka har ett stort inflytande av blue Blues, Read More …<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":610,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/28"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/610"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/28\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":65,"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/28\/revisions\/65"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.babablues.nu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}